Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt.

Med en växande befolkning och förtätning av innerstaden ökar konkurrensen om markytan i centrala Uppsala. I denna uppsats analyseras användningen av markytan på St: Eriks torg i Uppsala. St: Eriks torg är beläget mitt i centrala Uppsala, omgivet av flera kulturhistoriska byggnader, och används för nuvarande som en parkeringsplats. Alternativen som analyseras är att fortsätta låta torget användas som en parkeringsplats eller att konvertera torget till dess ursprungliga användningsområde, ett torg med torghandel. Alternativen analyseras med hjälp utav en kostnadsnyttoanalys där kostnader och nyttor för alternativen monetäriseras i största möjliga mån.

Vårdas på en intensivvårdsavdelning och vara allvarligt sjuk är för många en obehaglig upplevelse. Övervakning och behandling av vitala funktioner sker dygnet runt i en miljö som är främmande för patienten. Många patienter har på grund av läkemedel och behandling svårt att kommunicera, vilket kan leda till minnesförlust och hallucinationer. Sjuksköterskan kan som en del i omvårdnaden skriva en dagbok över vårdtiden. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att läsa sin dagbok över vårdtiden på intensivvårdavdelningen och hur det kan påverka patientens återhämtning.

The release of Maja Lundgrens Myggor och tigrar in 2007 caused a large debate that mostly focused on whether the book should be seen as a true reproduction of reality or a work of fiction and if the author had made the right choice in writing about friends, family and famous Swedish persons in her book. About one year later Lars Norén published En dramatikers dagbok in which he also shares details about other people´s lives and, by placing the book in the genre of a diary, claims that it represents reality. The critics were easier on him, and more positive over all in their judgment of En dramatikers dagbok, and many were upset about how different the two authors and their books were received. Tofind out why controversial works are apprehended as controversial I have chosen to analyze Maja Lundgrens Myggor och Tigrar and Lars Noréns En dramatikers dagbok, independent of, as well as compared to, each other. While leaning on reception theory andtheories about different ways of reading as well as the autobiography as a genre I have asked myself the following questions:Which factors have led critics as well as the public opinion to speak about Maja Lundgrens Myggor och tigrar and Lars Noréns En dramatikers dagbok as controversial?What do the two books have in common and what separates them?How does the debate differ regarding the two books and what is the cause for that difference in reception?My essay shows that when reading an autobiography or a diary most people cannot separate the book from the author and the life that the book is a reflection of.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Bakgrund: Många patienter uttrycker ett behov av att fylla den minneslucka som finns sedan intensivvårdstiden både vad gäller tid och innehåll. Detta var anledningen till att vårdpersonal på intensivvårdsavdelningar började använda dagbok till kritiskt sjuka patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att ta del av sin dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturöversikt. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed.

Uppsatsen handlar om Uppsalas torg ur ett historiskt perspektiv. Torg är viktiga platser i staden och har även varit det historiskt sett. De har fungerat som mötesplatser, rådplatser, marknadsplatser med mera, även viktiga symboliska och monumentala platser. Uppsala är en gammal stad och har många olika torg som ser olika ut på centrala platser och dessa torg ville jag titta närmare på. I dag har de flesta av dessa torg ett inslag av trafik och jag ville undersöka hur länge det varit så eftersom det är ett dominerande inslag på många av dem. Torgen ses oftast som mellanrum i staden när man ser på kartor och även om det är viktiga platser för människorna finns det oftast inte så mycket nedskrivet om dem.

Patienter på IVA är utsatta för obehagliga upplevelser, både genom sjukdom, behandling och vårdmiljö. Närstående beskriver känslor av overklighet och skräck. Patienter minns drömmar, mardrömmar och faktiska händelser lång tid efter intensivvårdsvistelsen. Dagbok används på många IVA-avdelningar för att ge patienten ett underlag att bearbeta händelser och eventuella minnesluckor från vårdtiden. Syftet med litteraturstudien är att belysa betydelsen av dagbok för IVA-patienter och deras närstående.

Forskning har visat att intensivvårdspatienter upplever en mängd problem efter sin vårdtid på intensivvårdsavdelningen. Dessa problem, som ökad stress, sömnsvårigheter, delirium och post traumatiskt stressyndrom kan ge en försämrad livskvalitet efter vårdtiden. Syftet är att utifrån aktuella forskningsresultat beskriva olika sätt för uppföljning av intensivvårdspatienter för att utforma en handlingsplan för uppföljning som syftar till att om möjligt minska lidandet för intensivvårdspatienterna efter utskrivning från IVA. Författarna fann ett flertal olika sätt att bedriva uppföljning efter vård på intensivvårdsavdelning som till exempel att föra dagbok, mottagning, telefonuppföljning och inrättande av tjänst som sambandssjuksköterska samt uppföljningsenhet. De olika uppföljningsenheterna var uppbyggda och fungerade på olika sätt.

-.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om en viss arkitektur kan användas för att underlätta utvecklingen av ett Back Office-system till ett befintligt och komplext verksamhetssystem.För att gränsa av arbetet och hitta de delar som var intressanta att fokusera på genomfördes intervjuer med tre olika personer som hade olika syn på ett Back Office-system genom sin yrkesroll. Intervjuerna resulterade i ett antal önskemål för vad man ville uppnå med ett Back Office-system.Arbetet resulterade i en arkitektur som kan användas för att underlätta utvecklingen av ett Back Office-system till det befintliga verksamhetssystemet samt till verksamhetssystemet självt. Arkitekturen har utvärderats genom att man först ställde en mängd krav på den och sedan studerade hur den klarade av en mängd nya krav som delvis var relaterade till de gamla kraven.Alla tester som gjorts visar på att arkitekturen är väl designad och lätt att underhålla samt att den kommer underlätta den fortsatta utvecklingen av verksamhetssystemet och dess Back Office-system..

Vid en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas svårt sjuka patienter med risk för eller pågående svikt av vitala funktioner. Ett stort problem för intensivvårds patienter är att de ofta har minnesluckor från vårdtiden. Att föra dagbok och ta fotografier inom intensivvård är ett sätt att dokumentera för patienten den vård som bedrivits och det som har hänt under deras vistelse på IVA, vilket har stor betydelse för patienten i efterförloppet. I den högteknologiska vården som bedrivs på IVA är dagboken ett sätt för sjuksköterskan att skapa en vårdrelation med patienten och de närstående och därmed se patienten som en människa och inte ett objekt. Dagboken kan även användas som en form av kommunikationskanal/informationskanal mellan sjuksköterska, patient och närstående.

The study analysis Anaïs Nin's work, Henry & June from a queer theoretical perspective. The purpose is to show what the work makes with text and how it produces ambivalence with sex and gender and thereby demonstrate the queer leakage in heteronormative performativities. The first part analyzes how it is working with self-representation in diary form. In order to view the work historically and linguistically the work has been related to analyzes and essays by other researchers mentioned in the analysis. The analysis shows that the writer Anaïs Nin has a clear agenda with her work.

Under examensarbetet utfördes en undersökning och testning mot en nyutvecklad backend server för ett ärendehanteringssystem hos företaget Navigate Consulting. Syftet med testen är att utvärdera funktionaliteten som är nödvändigt för att skapa systemet, hitta eventuella flaskhalsar som kan uppstå vid utvecklingen samt utvärdera hur kommunikationen mot back-end servern fungerade i praktik.Kravet av testningen mot ärendehanteringssystemet var att det skulle vara i form av en prototyp som grafiskt kunde demonstrera hur funktionaliteten kunde implementeras samt att det var ett webbaserat gränssnitt som kunde köras på en Tomcat 7.0 server. Det beslutades att det grafiska gränssnittet och kommunikationen mot back-end servern skulle ske med Java EE.Kommunikationen mot back-end gjordes via JSON-RPC som är ett lättviktigt RPC som kommunicerar via http. Utvecklat speciellt för JavaScript kunde det dock anpassas för att användas med Java på servern.Examensarbetet genomfördes med nära kontakt med utvecklaren av back-end systemet. Regelbundna möten möjliggjorde att all funktionalitet som behövdes från prototypen fanns samt eventuella uppgraderingar på back-end servern kunde utföras..

På många intensivvårdsavdelningar skrivs det dagbok för patienten. Dagboksskrivande på intensivvårdsavdelning är dokumentation av vårdtiden skrivet till patienten av sjuksköterskor och annan vårdpersonal och i vissa fall närstående. Intensivvårdsavdelningen är en tekniktät miljö som kan upplevas skrämmande och stressig för patienten, vård på intensivvårdsavdelning kan orsaka posttraumatisk stress syndrom efter vårdtiden. Forskning visar att dagboken tillsammans med uppföljningsverksamhet efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen kan minska risken för utveckling av post traumatisk stress syndrom. Syftet med studien var att beskriva innehållet i patientens dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelningen.